På andra sidan jorden

På den lilla lilla ön där just ingenting händer så blir alla i lätt extas OM något för en gångs skull händer. Saker sprider sig som en löpeld. Och faktum är att vi blir lika extas även om det inte hänt, men vi tror att det eventuellt ska hända.

När jag var här på mitt stipendium och jobbade 2002 så kom en av mina kollegor in med andan i halsen en lunch och meddelade att Kelly Slater var på ön. Jag hade ingen aning om vem han var, men fick snabbt lära mig att han var världsmästare i surfing. Sedan haglade rapporterna tätt en dag eller två var han hade synts. En kändis på vår lilla ö! Tills det visade sig att det inte alls var han, bara en vanlig turist med lika rakat huvud.

En annan gång var det artikel i lokaltidning där de stolt kunde berätta att nästa månad kanske eventuellt Genesis och Phil Collins skulle komma till ön! Men vilket storbesök. Artikeln berättade dock vidare att de var ute på världsturne och flög i sin privata jet, och troligen skulle inte bensinen räcka hela vägen mellan LA och Sydney nonstop, så då skulle de kanske eventuellt behöva gå ner på Rarotonga flygplats och tanka, och om vi hade jättetur skulle ju kanske självaste Phil Collins gå ut ur flyget och sträcka lite på benen på landningsbanan eller så.

Ni ser på vilken nivå det är. Vi blir glada för lite här på den lilla ön.

Förra onsdagens tidning hade följande viktiga artikel på framsidan. Jag tar den på engelska. Jag får lite moderskänslor av den.

Who´s that V.I.P?
If members of the public have been wondering who that very important person the police have been escorting round the island is, don´t get your hopes up - it was just a dummy run.
Police have been practising their escort skills for the Pacific Islands Forum later this month, where they will be required to shuttle heads of states between meetings and hotels safety.
Inspector Tere Patia says the police held the trial run of the motorcade escort as part of special forum training.
While he couldn´t disclose more details of how many officers would escort VIPs because of "security reasons", he did say that all the training is going to plan.
Leaders and dignitaries from all around the Pacific will attend, with an appearance by United States secretary of state Hillary Clinton very possible but not yet officially confirmed.

Meeen, så vi har börjat bli extas för att Hillary Clinton kanske, kanske, eventuellt ska komma. Jag vet inte vem som började sprida ryktet, ingen törs bekräfta det, men tydligen har det nått vår lilla poliskår, som börjat tjuvträna på hur det är att eskortera VIPs runt den lilla ön.

Åh, holy smoke. Stackars Hillary. Undrar om hon någonsin satt sin fot på en sådan liten slumrande oskyldig plats någonsin?

Vår cyklonperiod börjar först senare i år när vår sommar analkas, men jag brukar kolla vädret dagligen, mest för att se om det är regn på väg, åska som får tjocka Chico att skaka etc etc. Ovanför dagens väntade väder står alltid en rubrik med de vädervarningar som existerar, så att man är medveten. Dagens vädervarningar var den mest exotiska kompott jag sett hittills:

Tropical Weather: Remnants of Seven (North Atlantic) Invest 93L (North Atlantic) Post-Tropical Cyclone Gilma (East Pacific) Tropical Depression Eight-E (East Pacific)

Meeen. Varför kan det inte bara vara storm eller inte storm? Nej, idag är det remnants, det är post tropical cyklon, det är en tropisk depression. Meeh. Vän av ordning måste ju då ställa sig frågande till om det även finns Pre-tropical Cyclones? Och otropiska depressioner? Och om vi har remnants of Seven, kommer det även bli remnants av Eight-E? Och finns det även Eight A, Eight B, Eight C och Eight D? Och Invest 93K?

Ah, spänningen är olidlig där ute i världen. Var det inte Papphammar som efter en besvärlig väderprognos sammanfattade det hela med att Sverige får väder?

Jorden får väder.

Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!

Förrförra veckan var så tålamodsprövande så jag kan nästan inte skriva om den, då blir jag manoexplosiv igen.
Dagen efter att jag fått ordning på mitt modem och mitt internet så var det lördag, och dags att åka in till min veckohandlingsaffär. Mataffärer här är verkligen inte som mataffärer hemma. Vill man ha något med liiite mer utbud än Corned Beef och Kokosnötsmjölk lär man åka in till stan, där vi då har CITC, som är lite större, och som mellan varven till och med kan ha tacoskal, även fast jag är övertygad om att jag är den enda på ön som vet vad det är för något.

Förra lördagen öste såklart regnet ner. Som det f ö hade gjort nästan varje dag den veckan. När det regnar varje dag så torkar heller inget. Och tre gånger om dagen går man ut med hundar. Och så åker man lite motorcykel i regnet. Och så hänger det blöta kläder som inte torkar på en vecka över exakt hela huset. Hundarna är konstant leriga om fötterna. Och tjocka Chico om magen, då den hänger ner lite mer än hans fästmös. Dvs hela golvet blir skitigt också. Hela tiden .  Jaja, nöden hade verkligen ingen lag, kommer jag inte in till affären blir det corned beef hela veckan och den tanken var inte uppiggande. Jag tog John Silver och började köra min 20 minuters resa in mot andra sidan ön. Självklart öppnade sig himlen efter bara ett par minuter och ett rejält tropiskt regn började ösa ner över mig. Man blir ganska kall när det är runt 20 grader, man är dyngsur och ska köra vidare i 20 minuter så. Jag blev verkligen på toppenhumör. På vägen var jag också tvungen att stanna vid en bankautomat, och John Silver har varit lite sliten på sistone så varje gång man måste försöka kicka igång honom kan man stå i evigheter. Jaja, efter lite robusta försök harklade han upp sig i spögregnet. Jag kom fram till affären med någon sorts goth makeup av svarta rännilar ner över hela ansikte. Jag var oerhört grinig.

Varje vecka köper jag den enda sorts hundgodis som finns här till mina hundar. De älskar det. Det är någon sorts små pinnar som ser ut som bacon men som är torkade. Och som ev består av kyckling eller så, så står det på förpackningen iallafall. Sedan jag kom tillbaka hit i januari har de varit felregistrerade i deras datasystem. Det står på förpackningen att de ska kosta 7 dollar, men varje gång de drar streckkoden i kassan så drar kassan glatt in 70 dollar för den varan.  350 spänn för en liten påse med tio torkade kycklingbakonbitar i känns lite överdrivet. Antagligen betalade jag det i början utan att märka det, för kassörskorna märker det verkligen inte. Jag har varit så OERHÖRT trött på att VARJE lördag behöva säga åt dem att det är FEL, det blev just 70 dollar, och det står 7 dollar på påsen. Varje gång blir de lika förvånade och kliar sig länge i huvudet, efter fem minuter ropar de på en supervisor, då de inte har rätt att korrigera fel själva, så korrigerar supervisorn, så blir det bra. Flera gånger har jag försökt att pedagogiskt försöka säga till minichefen att vore det inte ett alternativ att faktiskt försöka ändra på priset ni programmerat in på den här streckkoden, så vi slipper ha den här diskussionen varje vecka. Men inget har skett. Från första helgen i januari till tredje helgen i maj har jag varje vecka korrigerat dem.

Så förra lördagen tog jag som vanligt min 7 dollars påse och tänkte att jag lägger den först på bandet, så ser de 70 dollar på en gång i sin kassa, och så tar vi den debatten direkt, så är vi av med den. Sagt och gjort, jag med min vackra halloweenmakeup, och mitt dyngsura cockerspanielhår började med att säga att den här påsen är felmärkt i ert system. 

Jag: Det står 7 dollar på den här påsen, men den är felmärkt.

Kassörskan drar påsen och .....vips....upp på kassan visas.....0.07 cent. Jag stod inte UT. Efter ett halvårs tjat har något geni äntligen korrigerat den i datorn, men gått ifrån 70 dollar till 7 cent. Hur svår ska det vara att få till 7 dollar? Ett par nollor hit eller dit verkar helt irrelevant i den här affären. Gaaah! Kassörskan ringde såklart på sin supervisor som kom dit och korrigerade till 7 dollar som vanligt. Jag var lätt explosionsfärdig..

Jaja, packade mina varor, satte mig på motorcykeln i regnet igen. Iskall. Sur. I behov av att tvätta håret. Kommer hem. Till en iskall dusch, då varmvattenberedaren har gått sönder Och när det regnar öser det ner lera i vattendammarna, och vi har inget reningsverk på ön, så allt vatten som kommer i kranarna är brunt. Det kändes TOPPEN att hoppa in i den iskalla duschen, och tvätta håret i det bruna vattnet efter turen till staden.

När man sedan tvättar sin tvätt i tvättmaskinen blir det även bruna fläckar på alla kläder när det regnat, härlig ofrivillig kamoflagemaskering.

Gaaah, gaaah, gaaah. Jag visste att jag skulle hetsa upp mig och bli sur när jag skrev det här inlägget och tänkte tillbaka på förra veckan.

Ah. Efter regn kommer solsken. Den här veckan har solen lyst med sin finaste gula färg och varmaste värme, och vi har även installerat en ny varmvattenbehållare till duschen.

Och i lördags var jag in till CITC igen, den här gången med GM. Vi laddade upp med fem påsar hundgodis. Som vi la mitt i bland alla våra varor. Och som vi fick för 7 cent styck.

Tack för kaffet!

Dagens annons i lokaltidningen:

WANTED TO BUY
Working TV wanted, contact 52843.


Ah, jag tycker det är toppen att man förtydligar att man vill ha en fungerande TV. Jag frågade GM om de kanske menade en TV till jobbet, work TV alltså, men han tyckte det var solklart att de menade att de ville ha en TV som fungerade. Det förvånar mig inte det minsta om det säljs en del ofungerande TV apparater här på ön.