Valspurt
Igår var det söndag igen och dags för örundtur med hopp om att eventuellt få se en val igen, men man ska ha en himla tur om man lyckas se en som är uppe och andas just när man själv tittar ut över havet. Och det kan man lugnt säga att vi hade!
Vi hade inte åkt mer än 10 minuter när jag såg en välbekant fontän utanför revet. "Vaaaaal!" skrek jag i extas och GM fick hitta lämplig parkering så älgade vi mot stranden och spanade ut på denna GIGANT, bland GIGANTER. Tyvärr fick jag inte med uberkastet han gjorde på film, vilket var synd, för en vuxen val snittar på 15 meters längd, de jämför dem med en lång buss. Tänk er en buss som kommer dundrade i 180 km i h från under vattnet , rätt upp i luften, och sedan landar med ett brak i vattnet. Undrar om valar någonsin får magplask, och tänker att AJAJAJ, vilket magplask?
Jag bjuder på ett oskarpt smakprov på vår första entertainer igår:
http://www.flickr.com/photos/30091826@N05/4940678679/
Vi stod och njöt en stund, och fortsatte redan vidare mot staden. Där satte vi oss i hamnen och avnjöt en kaffe, och vips, så dök en val upp! Vi stod inte ut, vilken tur vi hade idag. En mamma med en kalv som simmade runt runt och underhöll oss till kaffet. Vi åkte vidare hemåt och hann inte mer än 5 minuter, jaha, två stora valar till som spexade för fullt i vattnet. Gaaah, så många valar. Vi kollade en stund, men var sedan nästan helt valmätta. På vägen hem såg vi YTTERLIGARE tre valar. Vi var helt slut av alla valar och fick åka hem och lägga oss och vila efter denna naturupplevelse.
GM åkte iväg en sväng och då ringer svärmor i extas. Hon säger inte ens hej utan skriker "We re coming over for your birthday!". "Excuse me?" sade jag lite modest, varpå svärmor blev rädd och undrade vart hon kommit. Jag sade att det var jag, då skrek hon i extas igen att de var på väg över. Rackarns, hur hade de fått reda på det? Jaja, efter en stund kom bilen körandes och svärfar, svärmor och Papa älgade ur. Med sig hade de lite mandariner och tomater från plantagen, en halv flaska vin som nog öppnats för två år sedan av smaken att döma, Papa hade med två Heineken och svärfar en megaflaska Jim Beam whiskey som han hällde upp i stort dricksglas, toppade med en liten skvätt vatten och sedan avnjöt. Papa hade fortfarande yllemössa på, och både Papa och svärfar hade självklart blomma bakom örat. Efter ett bautaglas var svärfar på pikalurven. Jag tror han var det redan från start, för någon halvbror i NZ hade dött, så de hade varit på två minnescermonier för honom under dagen, och då äter man och dricker där också. Svärmor hade snott med muffins från den andra ceremonin som hon tog med till mig. Här slutar alla stora fester med att alla tar fram sin doggy bag och öser i mat innan de går hem. Bröllop eller begravning är en misslyckad tillställning om man inte har en matlåda med sig hem. Ring ut fiskdammen, ring in matlådan!
Efter två glas berättade svärfar att han blev relegerad från skolan när han var 13, för han hade gjort en tjej gravid. Svärmor skruvade besvärat på sig och såg ut att tycka att svärfar gav lite för mycket information. Det stoppade inte honom, han sluddrade fram sin livs historia, och rätt var det var tyckte svärmor att det var dags att åka hem med gubbarna. Som tur var fångade jag upp svärfar när han reste sig, för det var lite ostadigt då. Han hann berätta att han och Papa ska komma tillbaka nästa fullmåne och plantera solrosor i trädgården. Härligt, då har man något att se fram emot. Förste ledde jag svärfar till bilen, sedan Papa, så tog de sitt pick och pack och körde hem. Men det är ju tanken som räknas, och det var rart av dem att göra sig omaket att åka över!
Så någon äta ute kväll blev det inte, för innan de försvunnit var det mörkt ute, och vi var så hungriga så vi snabbt stekte upp lite halloumi och fisk hemma och sedan äntligen lutade oss tillbaka i soffan!
Vi hade inte åkt mer än 10 minuter när jag såg en välbekant fontän utanför revet. "Vaaaaal!" skrek jag i extas och GM fick hitta lämplig parkering så älgade vi mot stranden och spanade ut på denna GIGANT, bland GIGANTER. Tyvärr fick jag inte med uberkastet han gjorde på film, vilket var synd, för en vuxen val snittar på 15 meters längd, de jämför dem med en lång buss. Tänk er en buss som kommer dundrade i 180 km i h från under vattnet , rätt upp i luften, och sedan landar med ett brak i vattnet. Undrar om valar någonsin får magplask, och tänker att AJAJAJ, vilket magplask?
Jag bjuder på ett oskarpt smakprov på vår första entertainer igår:
http://www.flickr.com/photos/30091826@N05/4940678679/
Vi stod och njöt en stund, och fortsatte redan vidare mot staden. Där satte vi oss i hamnen och avnjöt en kaffe, och vips, så dök en val upp! Vi stod inte ut, vilken tur vi hade idag. En mamma med en kalv som simmade runt runt och underhöll oss till kaffet. Vi åkte vidare hemåt och hann inte mer än 5 minuter, jaha, två stora valar till som spexade för fullt i vattnet. Gaaah, så många valar. Vi kollade en stund, men var sedan nästan helt valmätta. På vägen hem såg vi YTTERLIGARE tre valar. Vi var helt slut av alla valar och fick åka hem och lägga oss och vila efter denna naturupplevelse.
GM åkte iväg en sväng och då ringer svärmor i extas. Hon säger inte ens hej utan skriker "We re coming over for your birthday!". "Excuse me?" sade jag lite modest, varpå svärmor blev rädd och undrade vart hon kommit. Jag sade att det var jag, då skrek hon i extas igen att de var på väg över. Rackarns, hur hade de fått reda på det? Jaja, efter en stund kom bilen körandes och svärfar, svärmor och Papa älgade ur. Med sig hade de lite mandariner och tomater från plantagen, en halv flaska vin som nog öppnats för två år sedan av smaken att döma, Papa hade med två Heineken och svärfar en megaflaska Jim Beam whiskey som han hällde upp i stort dricksglas, toppade med en liten skvätt vatten och sedan avnjöt. Papa hade fortfarande yllemössa på, och både Papa och svärfar hade självklart blomma bakom örat. Efter ett bautaglas var svärfar på pikalurven. Jag tror han var det redan från start, för någon halvbror i NZ hade dött, så de hade varit på två minnescermonier för honom under dagen, och då äter man och dricker där också. Svärmor hade snott med muffins från den andra ceremonin som hon tog med till mig. Här slutar alla stora fester med att alla tar fram sin doggy bag och öser i mat innan de går hem. Bröllop eller begravning är en misslyckad tillställning om man inte har en matlåda med sig hem. Ring ut fiskdammen, ring in matlådan!
Efter två glas berättade svärfar att han blev relegerad från skolan när han var 13, för han hade gjort en tjej gravid. Svärmor skruvade besvärat på sig och såg ut att tycka att svärfar gav lite för mycket information. Det stoppade inte honom, han sluddrade fram sin livs historia, och rätt var det var tyckte svärmor att det var dags att åka hem med gubbarna. Som tur var fångade jag upp svärfar när han reste sig, för det var lite ostadigt då. Han hann berätta att han och Papa ska komma tillbaka nästa fullmåne och plantera solrosor i trädgården. Härligt, då har man något att se fram emot. Förste ledde jag svärfar till bilen, sedan Papa, så tog de sitt pick och pack och körde hem. Men det är ju tanken som räknas, och det var rart av dem att göra sig omaket att åka över!
Så någon äta ute kväll blev det inte, för innan de försvunnit var det mörkt ute, och vi var så hungriga så vi snabbt stekte upp lite halloumi och fisk hemma och sedan äntligen lutade oss tillbaka i soffan!
Husfars tips från Maoribondepraktikan
I måndags kom svärfar + Papa, dvs svärfar x 2 körande med den röda pickupen när jag satt och jobbade. De slog sig ner och ville ha varsin kopp kaffe. Sedan satt de och pratade en stund om att det var bättre förr, och sedan berättade svärfar att de hade kommit för att plantera tre träd : en avokado, en mango och en lichi.
Efter att ha fikat klart satte de igång med sitt lilla grävande. Svärfar hojtade att han behövde hjälp med två av dem, avokadon skulle döpas efter mig, och det skulle innebära tur om jag höll den lilla plantan rätt när svärfar planterade den.
När han var klar skruvade han lite på sig och sade att ja, egentligen skulle ju planteringen ske i morgon, men på tisdagar åker Papa till pensionärsklubben, så då hade han inte kunnat hänga med. Så det fick bli idag, så fick vi hoppas att det skulle gå bra. Fast fullmånen inte var förrän dagen efter, vojne, vojne
Jag fattade nada. När GM kom hem frågade jag vad fullmånen hade med plantorna att göra. GM förklarade att det var då man skulle plantera om något skulle planteras. Gammalt maoriordspråk!
Här gällde det att smida medans månen var varm. Igår sådde jag ett helt gäng nya fröer i mina krukor, på fullmånedagen. Kan inte misslyckas!
Efter att ha fikat klart satte de igång med sitt lilla grävande. Svärfar hojtade att han behövde hjälp med två av dem, avokadon skulle döpas efter mig, och det skulle innebära tur om jag höll den lilla plantan rätt när svärfar planterade den.
När han var klar skruvade han lite på sig och sade att ja, egentligen skulle ju planteringen ske i morgon, men på tisdagar åker Papa till pensionärsklubben, så då hade han inte kunnat hänga med. Så det fick bli idag, så fick vi hoppas att det skulle gå bra. Fast fullmånen inte var förrän dagen efter, vojne, vojne
Jag fattade nada. När GM kom hem frågade jag vad fullmånen hade med plantorna att göra. GM förklarade att det var då man skulle plantera om något skulle planteras. Gammalt maoriordspråk!
Här gällde det att smida medans månen var varm. Igår sådde jag ett helt gäng nya fröer i mina krukor, på fullmånedagen. Kan inte misslyckas!
Val extas
Igår var det sedvanlig söndagslunch hos Papa. Efter det brukar vi när andan faller på ta en söndagstur runt ön, under parollen ombyte förnöjer. För lite variation man ta varvet åt vänster ena söndagen och varvet åt höger nästa.
Igår hade GM gått med på att åka till min snäckstrand och leta snäckor samt spana efter valar. Varje år mellan juli-september passerar massa knölvalar förbi här på väg till sydpolen, så picknickar de här och simmar sedan vidare. Jag är ju valbesatt, och det har i tidningen rapporterats i ett par veckor och att de finns i vattnen runt lilla ön och cruisar just nu. Vid snäckstranden ligger revet väldigt nära stranden så där kan man i såfall om man har tur eventuellt se en val på nära håll.
Vi strosade runt och GM hittade massa snäckor, jag gick mest och filosoferade och spejade mot havet och dagdrömde. Så mycket så jag inte riktigt hängde med när GM skulle glänsa med en specialsnäcka han hittat, han hojtade tydligen "Är du med?" eller så, så kastade han. Rätt i mitt öga. Tur för GM att jag hade glarrisar på. Otur för solglarrisarna som sprack. Galning! Man kan inte dagdrömma om valar utan att bli nerslagen!
Mellan valspanet och vinande snäckor fokuserade jag på andra intressanta saker man kan hitta på en strand, jag gillar vad naturen har att fresta med varje gång:
Jag blev dock vallös. Vi bestämde oss för att fortsätta runt ön. Då ön består av höga, dramatiska berg i mitten och så en liten kustremsa runt om bergen så kör man ju i princip längs med havet hela vägen. När vi kom ner till vår lilla stad och passerade förbi hamnen spanade jag ut mot havet och......YEEEEES! Fem fontäner sprutade ut ur havet! Fem valar nära stranden. Gaaaah! GM fick ställa sig på bromsen och jag upp på en sten och spanade. Det sprutade vatten och plaskades med fenor och döks hit och dit, men inga glada baklänges kast bjöd de på. Vi följde dem dock längs med vägen i tio minuter innan de bestämde sig för att dyka ner djupt igen.
Vi fortsatte då hemåt, och spanade lite slött ut mot havet och GAAAAAAH! igen. Två till valar! Och de här var verkligen på spexhumör. De sköt upp som raketer från under ytan, kastade sig rätt upp i luften och dunsade ner med ett brak i vattnet på rygg igen. En kaskad av vatten och skum sprutade runt dem när de landade! Men vad trevligt det verkar vara att vara så glad! Jag var faktiskt lika glad jag just då, jag blir verkligen i extas över valar, men jag kunde ju inte kasta mig bakåt på rygg på marken, det hade gjort för ont. Jag hann inte med att fånga någon raket på bild, men väl ett litet bildbevis på dagens underhållning:
Det är en fantastisk lyx att kunna få beskåda detta från en strand.
På kvällen var jag sedan till min väninna och drack vin och månen var nästan full, och oändligt vacker. Hon bor precis vid vattnet, månen stiger upp från havet och speglar sig så det är som en lampa som lyser, så stark är den.
En magiskt dag i paradiset!
Igår hade GM gått med på att åka till min snäckstrand och leta snäckor samt spana efter valar. Varje år mellan juli-september passerar massa knölvalar förbi här på väg till sydpolen, så picknickar de här och simmar sedan vidare. Jag är ju valbesatt, och det har i tidningen rapporterats i ett par veckor och att de finns i vattnen runt lilla ön och cruisar just nu. Vid snäckstranden ligger revet väldigt nära stranden så där kan man i såfall om man har tur eventuellt se en val på nära håll.
Vi strosade runt och GM hittade massa snäckor, jag gick mest och filosoferade och spejade mot havet och dagdrömde. Så mycket så jag inte riktigt hängde med när GM skulle glänsa med en specialsnäcka han hittat, han hojtade tydligen "Är du med?" eller så, så kastade han. Rätt i mitt öga. Tur för GM att jag hade glarrisar på. Otur för solglarrisarna som sprack. Galning! Man kan inte dagdrömma om valar utan att bli nerslagen!
Mellan valspanet och vinande snäckor fokuserade jag på andra intressanta saker man kan hitta på en strand, jag gillar vad naturen har att fresta med varje gång:
Jag blev dock vallös. Vi bestämde oss för att fortsätta runt ön. Då ön består av höga, dramatiska berg i mitten och så en liten kustremsa runt om bergen så kör man ju i princip längs med havet hela vägen. När vi kom ner till vår lilla stad och passerade förbi hamnen spanade jag ut mot havet och......YEEEEES! Fem fontäner sprutade ut ur havet! Fem valar nära stranden. Gaaaah! GM fick ställa sig på bromsen och jag upp på en sten och spanade. Det sprutade vatten och plaskades med fenor och döks hit och dit, men inga glada baklänges kast bjöd de på. Vi följde dem dock längs med vägen i tio minuter innan de bestämde sig för att dyka ner djupt igen.
Vi fortsatte då hemåt, och spanade lite slött ut mot havet och GAAAAAAH! igen. Två till valar! Och de här var verkligen på spexhumör. De sköt upp som raketer från under ytan, kastade sig rätt upp i luften och dunsade ner med ett brak i vattnet på rygg igen. En kaskad av vatten och skum sprutade runt dem när de landade! Men vad trevligt det verkar vara att vara så glad! Jag var faktiskt lika glad jag just då, jag blir verkligen i extas över valar, men jag kunde ju inte kasta mig bakåt på rygg på marken, det hade gjort för ont. Jag hann inte med att fånga någon raket på bild, men väl ett litet bildbevis på dagens underhållning:
Det är en fantastisk lyx att kunna få beskåda detta från en strand.
På kvällen var jag sedan till min väninna och drack vin och månen var nästan full, och oändligt vacker. Hon bor precis vid vattnet, månen stiger upp från havet och speglar sig så det är som en lampa som lyser, så stark är den.
En magiskt dag i paradiset!
I den populära serien "Ordning och reda"....
...har vi nu kommit till den lilla, lilla vägen som går utanför mitt hus. Den är så smal så två bilar kan omöjligen mötas på den. Knappt två motorcyklar. Och ändå har någon underbar människa bemödat sig med att måla en mitt linje på den, så man vet på vilken sida man ska hålla sig. Mrs C får ju knappt plats på ena sidan, och hon är en minihund. Och till råga på allt är de här de tre enda sträcken på hela vägen. Antagligen hade de inte råd med mer.
Men det är ju skönt, för man vet ju att om man åker just på den här korta sträckan, med tre mittstreck, då vet man var man ska hålla sig.
Öron peruk
På begäran har jag nu fiskat fram vad tvestjärt heter på engelska.
Earwig.
Det står jag inte ut med. Öronperuk. Använde engelsmännen tvestjärtar som öronperuk förr? Är det därifrån myten kommer att tvestjärtar kryper in i öronen och bygger bo? Och hur gör då engelska Inga Gill när hon ska imitera en öron peruk?
Och hur kan ett och samma djur vara öronperuk i en del av Europa och double ass i en annan del? Tänk vad vi människär är olika och associerar en och samma sak på olika sätt.
För övrigt såg jag i Svensk flugfiskeordlista att harkrank heter Daddy Longlegs på engelska. Varför Daddy? Om det är en kvinnlig harkrank då? Och hur har den blivit harkrank i Sverige?
I samma utmärkta lexikon fick jag också veta att Morkulla heter Woodcock på engelska. Något för Inga Gill att bita i.
Earwig.
Det står jag inte ut med. Öronperuk. Använde engelsmännen tvestjärtar som öronperuk förr? Är det därifrån myten kommer att tvestjärtar kryper in i öronen och bygger bo? Och hur gör då engelska Inga Gill när hon ska imitera en öron peruk?
Och hur kan ett och samma djur vara öronperuk i en del av Europa och double ass i en annan del? Tänk vad vi människär är olika och associerar en och samma sak på olika sätt.
För övrigt såg jag i Svensk flugfiskeordlista att harkrank heter Daddy Longlegs på engelska. Varför Daddy? Om det är en kvinnlig harkrank då? Och hur har den blivit harkrank i Sverige?
I samma utmärkta lexikon fick jag också veta att Morkulla heter Woodcock på engelska. Något för Inga Gill att bita i.
Inga from Sweden del 128 eller så
Ah, ibland är det så oerhört frustrerande när man ska prata ett språk som inte är ens modersmål, och inte finner ord. Speciellt flora och fauna, och så lite blandade sjukdomar blir väldigt intressanta berättelser för GM.
I förra veckan ringde pappa hemifrån Öland och hade haft två grävlingar på tomten. I extas skulle jag berätta detta för GM. Gaaaah - vad heter himla grävling på engelska? Dig-ling? Gah, gah, gah. I vild förtvivlan börjar man försöka förklara ordet istället, GM ser mer och mer förvånad ut, och aldrig har jag känt mig mer som Inga Gill i något gammalt charadprogram än vid sådana tillfällen. Det slutar med "Glöm det" när GM fortfarande inte kan förstå vad en dig-ling är.
Eller min väninnas tvestjärt i tandkrämstuben. "There was a two-ass in her toothpaste?" Nähä. Inte det heller. Det är även svårare att imitera en tvestjärt än en grävling, där skulle nog t o m Inga Gill gå bet.
Och hur förklarar man hur gärna man skulle vilja få ta på luktärtsfrön? "l looooove smell-peas".
Livet är en kamp.
I förra veckan ringde pappa hemifrån Öland och hade haft två grävlingar på tomten. I extas skulle jag berätta detta för GM. Gaaaah - vad heter himla grävling på engelska? Dig-ling? Gah, gah, gah. I vild förtvivlan börjar man försöka förklara ordet istället, GM ser mer och mer förvånad ut, och aldrig har jag känt mig mer som Inga Gill i något gammalt charadprogram än vid sådana tillfällen. Det slutar med "Glöm det" när GM fortfarande inte kan förstå vad en dig-ling är.
Eller min väninnas tvestjärt i tandkrämstuben. "There was a two-ass in her toothpaste?" Nähä. Inte det heller. Det är även svårare att imitera en tvestjärt än en grävling, där skulle nog t o m Inga Gill gå bet.
Och hur förklarar man hur gärna man skulle vilja få ta på luktärtsfrön? "l looooove smell-peas".
Livet är en kamp.
I den populära serien Världspolitiska skandaler....
..har vi nu kommit till Cook öarna.
Man vill ju inte vara sämre här än någon annan stans i världen. Vem glömmer någonsin Toblerone-skandalen, Watergate, Lewinskyaffären...och - ja, just det ja, - gissa den fjärde?
Toagate
Jag står inte ut. Jag kan inte ta det på allvar när det står om Toagate i tidningen var och varannan dag. Det är jätteallvarligt för alla stackars skattebetalare här. Regeringen skulle köpa bensinbolaget här som heter Toa Petroleum, lovade, men ångrade sig, och på något sätt är de nu skyldiga att betala 25 miljoner till Toas ägare, fast de inte köpt det. Fin affär för ägaren. Inte för skattebetalarna. Och inte för de ministrar som fick ta på sig det och avgå.
Men ändå. Toagate. Nej!
Man vill ju inte vara sämre här än någon annan stans i världen. Vem glömmer någonsin Toblerone-skandalen, Watergate, Lewinskyaffären...och - ja, just det ja, - gissa den fjärde?
Toagate
Jag står inte ut. Jag kan inte ta det på allvar när det står om Toagate i tidningen var och varannan dag. Det är jätteallvarligt för alla stackars skattebetalare här. Regeringen skulle köpa bensinbolaget här som heter Toa Petroleum, lovade, men ångrade sig, och på något sätt är de nu skyldiga att betala 25 miljoner till Toas ägare, fast de inte köpt det. Fin affär för ägaren. Inte för skattebetalarna. Och inte för de ministrar som fick ta på sig det och avgå.
Men ändå. Toagate. Nej!
Ett helt vanligt dygn i Ukuleleland
0645 Alarmet går igång. Ett par nyvakna tuppar ylar i bakgrunden. En hund kommer springande i full fart mot sängen, överlycklig att någon äntligen vaknar. Går upp, tar en lokal morgonrock (sarong) runt mig, kokar kaffevatten(utan batterismak) och sätter mig framför datorn. Med en hund under stolen. GM och den andra hunden sover som stockar
0730 eventuellt. GM tar sig eventuellt ur sängen. Släpande efter kommer hund nummer två.
0800 GM åker till jobbet.
0902 Svärmor parkerar sin pick upp utanför. Hundarna skäller och väcker allt ev sovande. Tittar ut, GM kommer som tur är hem samtidigt, har glömt sandpapper hemma. Jag väser: "Du tar hand om Svärmor, jag jobbar" så går jag tillbaka till datorn. Svärmor hugger ner några viktiga röda plantor utanför och tar pickupen och sticker. GM sticker igen
1100 ca. GM kommer hem igen. Hans chef har tittat förbi och sagt att han inte behöver jobba. Det är ju helgdag här idag.
1115 GM bestämmer sig för att öppna terassdörrarna, som jag vanligtvis alltid gör på morgonen, men idag var det lite burrigt så jag gjorde inte det. Öppna, öppna. Floff. Springa, springa, springa.
Jag: "Iiiiiiih! Gaaaaah! Skriiik!"
GM: "Vad är det?"
Jag: "En tusenfoting trillade ner från toppen av terassdörren en centimeter ifrån ditt huvud och springer nu runt på vardagsrumsgolvet med alla sina tusen fötter och tänker attackera någon"
GM (som har en hammare i handen): "Klonk". Så lämpligt. Så ett par klonkar till, medans jag satt ihopkrupen i sedvanlig fosterställning framför datorn. Tusenfotingen är nu platt och ospringande.
1152 GM öppnar kylskåpet för att sno ihop en omelett till mig till lunch
GM (förvånat): "What the hell?"
Jag: "Vad?"
GM: "Hur kom du in hit???"
Inne i kylskåpet, ovanpå äggpaketet ligger en stel, ihjälfrusen ödla.
Jag står inte ut.
1214 En bil stannar utanför. GMs syster tittar in och frågar om vi sett hennes barn som bestämt sig för att promenera längs stranden till oss. Nej, det har vi inte. Hon försvinner igen
1307 Fyra barn dyker upp
Alla försvinner ner till stranden med kayaken i högsta hugg. Äntligen lite arbetsro
1500 ca Alla kommer hem och ska ha glass. Min paroll är, "jag arbetar", så GM är glassgubbe och lektant.
1515 3 av barnens pappa kommer över. Erjuds och tackar jag till en kaffe.
1547 Alla åker äntligen
Sedan akut laga mat, fixa lite i huset, ta ut hundar, gör sig fin för sedanvlig onsdagsukuleleafton. Som vanligt tio minuter sen kastar jag mig på John Silver och gasar mot stan. När solen just gått ner är det en miljon insekter i luften. Anländer till Fishing Club 10 minuter för sent med insekter fast i hela läppstiftet, Galant.
2030 Vi åker vidare mot Whatever Bar. Grusgänget spelar ukulele och sjunger fina bitar och spanar in turisttjejer de kan sikta in sig på efter spelningen.
2145 Vi åker vidare mot Garden Bar, för en "one for the road" innan jag ska hem.
2147 Garden Bar full av folk och inträde på 20 spänn. Big John, som äger Garden Bar står ängsligt utanför och steppar. Någon tjusig grupp ska uppträda, det är packat med folk som betalat inträde, men gruppen dyker inte upp. Stackars Big John. Jag frågar lite stöttande vad det är för fin show.
Big John: "mummel, mummel, mummel..leles från Nya Zeeland"
Jag: "Men vad trevligt med en ukulelegrupp från Nya Zeeland, de dyker säkert upp snart"
Big John: "Hrmpf. Nej, inte ukulele. Lele!" Big John försöker diskret förklara att Leles är Söderhavets svar på transvestiter. Ah, jag stod inte ut. Hur kan det skilja bara ett par bokstäver men vara så två totalt olika saker?
Jag dunkade Big John i ryggen och sade förstående att de dyker SÄKERT upp snart. Sedan åkte jag till Whatever igen, och sedan hem
2345 Äntligen i säng
0340 Ring, ring, ring. Jag ORKAR inte svara, antingen är det en galen afrikan eller GMs släktingar som köpt en fisk eller så.
0341 Ring, ring RING, IGEN! Jag dunkar till GM. "Gå och svara, det är till dig" Mumien rör på sig, släntrar upp och det ringer en gång TILL, då han inte hinner släntra sig fram till telefonen innan det ringt klart för andra gången. Men gaaaah! Något är fel på telefonen! Det går inte att svara! Hela panelen är död. GM rycker ur alla sladdar som går så vi kan sova.
0342 GM får ångest. Tänk om det var Papa som ringde.
0343 GM ringer och väcker Papa från min mobil och frågar om det var han som ringde. Det var det inte
0345 Gaaah. Jag kan inte somna om
0645 Alarmet går igång igen. Hade jag inte just somnat? En sliten tupp galer i bakgrunden.
En ny dag. Nya utmaningar
PS Min dator ville inte fungera idag. En IT kille hemifrån meddelar att den nog behöver TLC. Jag står inte ut och känner att jag nog behöver LSD DS
0730 eventuellt. GM tar sig eventuellt ur sängen. Släpande efter kommer hund nummer två.
0800 GM åker till jobbet.
0902 Svärmor parkerar sin pick upp utanför. Hundarna skäller och väcker allt ev sovande. Tittar ut, GM kommer som tur är hem samtidigt, har glömt sandpapper hemma. Jag väser: "Du tar hand om Svärmor, jag jobbar" så går jag tillbaka till datorn. Svärmor hugger ner några viktiga röda plantor utanför och tar pickupen och sticker. GM sticker igen
1100 ca. GM kommer hem igen. Hans chef har tittat förbi och sagt att han inte behöver jobba. Det är ju helgdag här idag.
1115 GM bestämmer sig för att öppna terassdörrarna, som jag vanligtvis alltid gör på morgonen, men idag var det lite burrigt så jag gjorde inte det. Öppna, öppna. Floff. Springa, springa, springa.
Jag: "Iiiiiiih! Gaaaaah! Skriiik!"
GM: "Vad är det?"
Jag: "En tusenfoting trillade ner från toppen av terassdörren en centimeter ifrån ditt huvud och springer nu runt på vardagsrumsgolvet med alla sina tusen fötter och tänker attackera någon"
GM (som har en hammare i handen): "Klonk". Så lämpligt. Så ett par klonkar till, medans jag satt ihopkrupen i sedvanlig fosterställning framför datorn. Tusenfotingen är nu platt och ospringande.
1152 GM öppnar kylskåpet för att sno ihop en omelett till mig till lunch
GM (förvånat): "What the hell?"
Jag: "Vad?"
GM: "Hur kom du in hit???"
Inne i kylskåpet, ovanpå äggpaketet ligger en stel, ihjälfrusen ödla.
Jag står inte ut.
1214 En bil stannar utanför. GMs syster tittar in och frågar om vi sett hennes barn som bestämt sig för att promenera längs stranden till oss. Nej, det har vi inte. Hon försvinner igen
1307 Fyra barn dyker upp
Alla försvinner ner till stranden med kayaken i högsta hugg. Äntligen lite arbetsro
1500 ca Alla kommer hem och ska ha glass. Min paroll är, "jag arbetar", så GM är glassgubbe och lektant.
1515 3 av barnens pappa kommer över. Erjuds och tackar jag till en kaffe.
1547 Alla åker äntligen
Sedan akut laga mat, fixa lite i huset, ta ut hundar, gör sig fin för sedanvlig onsdagsukuleleafton. Som vanligt tio minuter sen kastar jag mig på John Silver och gasar mot stan. När solen just gått ner är det en miljon insekter i luften. Anländer till Fishing Club 10 minuter för sent med insekter fast i hela läppstiftet, Galant.
2030 Vi åker vidare mot Whatever Bar. Grusgänget spelar ukulele och sjunger fina bitar och spanar in turisttjejer de kan sikta in sig på efter spelningen.
2145 Vi åker vidare mot Garden Bar, för en "one for the road" innan jag ska hem.
2147 Garden Bar full av folk och inträde på 20 spänn. Big John, som äger Garden Bar står ängsligt utanför och steppar. Någon tjusig grupp ska uppträda, det är packat med folk som betalat inträde, men gruppen dyker inte upp. Stackars Big John. Jag frågar lite stöttande vad det är för fin show.
Big John: "mummel, mummel, mummel..leles från Nya Zeeland"
Jag: "Men vad trevligt med en ukulelegrupp från Nya Zeeland, de dyker säkert upp snart"
Big John: "Hrmpf. Nej, inte ukulele. Lele!" Big John försöker diskret förklara att Leles är Söderhavets svar på transvestiter. Ah, jag stod inte ut. Hur kan det skilja bara ett par bokstäver men vara så två totalt olika saker?
Jag dunkade Big John i ryggen och sade förstående att de dyker SÄKERT upp snart. Sedan åkte jag till Whatever igen, och sedan hem
2345 Äntligen i säng
0340 Ring, ring, ring. Jag ORKAR inte svara, antingen är det en galen afrikan eller GMs släktingar som köpt en fisk eller så.
0341 Ring, ring RING, IGEN! Jag dunkar till GM. "Gå och svara, det är till dig" Mumien rör på sig, släntrar upp och det ringer en gång TILL, då han inte hinner släntra sig fram till telefonen innan det ringt klart för andra gången. Men gaaaah! Något är fel på telefonen! Det går inte att svara! Hela panelen är död. GM rycker ur alla sladdar som går så vi kan sova.
0342 GM får ångest. Tänk om det var Papa som ringde.
0343 GM ringer och väcker Papa från min mobil och frågar om det var han som ringde. Det var det inte
0345 Gaaah. Jag kan inte somna om
0645 Alarmet går igång igen. Hade jag inte just somnat? En sliten tupp galer i bakgrunden.
En ny dag. Nya utmaningar
PS Min dator ville inte fungera idag. En IT kille hemifrån meddelar att den nog behöver TLC. Jag står inte ut och känner att jag nog behöver LSD DS
Ladda om batterierna och myror i magen
Idag vaknade jag av att det spöregnade ute. Toppenväder för DVD dag. Inte toppenväder för att ta John Silver och åka till Papa. Men nöden har ingen lag, så vid tillfälligt uppehåll gasade vi dit och började fixa lite hos honom. Papa hade i detta kalla klimat (säkert runt 21 grader eller så) yllemössa på, och så vit blomma bakom örat till det. Galant! Jag skulle vilja kalla det Grunge Chiq!
GM sprang runt och fixade lite i Papas trädgård, så jag började städa inomhus. Rätt var det var kom GM gående med två jätteklasar bananer han huggit ner. De vägde säkert rung 15 kilo styck och tillsammans måste det varit minst hundra bananer såg det ut som. Bananer verkar växa som ogräs här, i vart och vartannat hörn. Jag hjälpte GM att hänga upp klasarna i någon klädlineställning Papa har, och räknade ut till Papa, då de berättade att de håller sig typ en vecka, att han måste få i sig kanske 25 bananer om dagen eller så. Det verkade inte vara några problem. Jag berättade också för Papa att jag sått frön i blomkrukor ute förra veckan, och en vecka senare är de redan 2-3 centimeter höga de små liven. Hemma tar det ju flera veckor, och helst ska man smygplantera inomhus först, och sedan flytta ut, för att vara säker på att de verkligen kommer gro. Papa tittade förvånat på mig och tycket nog att Sverige måste vara ett hemskt ställe att bo på.
Jaja, när vi hängt upp bananklasarna fortsatte jag min städning inomhus. Då Papa inte ser så mycket blir det lätt väldigt skitigt hemma hos honom. Det promenerar runt 100 myror konstant ovanpå hans matbord. Varav 50 raskt springer in i tekopp med socker i eller halvurdrucket läskglas så fort tillfälle ges. Varpå Papa sedan glatt fyller på, och dricker innehållet inklusive myror, då han inte ser att de är där. Kolsyrat de luxe! Papa gillar inte heller när vi gör storstädning och slänger mat hemma hos honom. Det beror nog även på att Papa inte heller ser att det bröd vi slänger är grönt, och inte längre vitt.
Vi har även haft en del batterisituatuioner på sistone. Helt plötsligt när vi kom dit förra söndagen var vattenkokaren ( som används hundra gånger om dagen för tevattenkokning ) brun/röd inuti. Vi kunde inte förstå varför. Tills GM började syna den ordentligt, och hittade ett batteri längst ner i vattenkokaren! Gaaaah! Hur det hamnat där tviste de lärdo om, men det värsta är ju att Papa har druckit kokat batteri i en vecka. Det bekymrar inte honom alls, och jag börjar på allvar tro att vi alla skulle må bättre av lite mögelbröd, batteridryck och myrläsk.
Papa har just fyllt 80 år, så vi ville även ge honom en liten present. Papa kommer ju som bekant från en liten, liten ö med runt 600 invånare mitt ute i Söderhavet. På den ön fanns inte ens el när han växte upp. Han är inte fattig, men har heller inget behov av saker. Han ser inte på TV. De enda två saker jag sett att han värdesätter över allt annat, det är sin lilla radio som han bär med sig vart han än går, med finfin ukulelemusik på högsta nivå, och sedan sin ficklampa som GM köpte med sig från Sydney. Den är extra stark och fin och kan blinka och göra specialeffekter, och Papa är mycket stolt över denna. Då de båda drar batterier tänkte vi att en batteriladdare ju vore en fin present till Papa. GM glömde dock förklara vad en batteriladdare fungerar. Varje gång han kommer dit sitter det vanliga batterier i laddaren, och Papa kan inte förstå att det inte fungerar att ladda dem. Nu har Papa fått batteriladdarförbud ( kanske t o m batteriförbud efter batteriet i vattenkokaren ) så nu ingår det i varje söndagsritual att även ladda batterier och byta batterier i radion.
GM sprang runt och fixade lite i Papas trädgård, så jag började städa inomhus. Rätt var det var kom GM gående med två jätteklasar bananer han huggit ner. De vägde säkert rung 15 kilo styck och tillsammans måste det varit minst hundra bananer såg det ut som. Bananer verkar växa som ogräs här, i vart och vartannat hörn. Jag hjälpte GM att hänga upp klasarna i någon klädlineställning Papa har, och räknade ut till Papa, då de berättade att de håller sig typ en vecka, att han måste få i sig kanske 25 bananer om dagen eller så. Det verkade inte vara några problem. Jag berättade också för Papa att jag sått frön i blomkrukor ute förra veckan, och en vecka senare är de redan 2-3 centimeter höga de små liven. Hemma tar det ju flera veckor, och helst ska man smygplantera inomhus först, och sedan flytta ut, för att vara säker på att de verkligen kommer gro. Papa tittade förvånat på mig och tycket nog att Sverige måste vara ett hemskt ställe att bo på.
Jaja, när vi hängt upp bananklasarna fortsatte jag min städning inomhus. Då Papa inte ser så mycket blir det lätt väldigt skitigt hemma hos honom. Det promenerar runt 100 myror konstant ovanpå hans matbord. Varav 50 raskt springer in i tekopp med socker i eller halvurdrucket läskglas så fort tillfälle ges. Varpå Papa sedan glatt fyller på, och dricker innehållet inklusive myror, då han inte ser att de är där. Kolsyrat de luxe! Papa gillar inte heller när vi gör storstädning och slänger mat hemma hos honom. Det beror nog även på att Papa inte heller ser att det bröd vi slänger är grönt, och inte längre vitt.
Vi har även haft en del batterisituatuioner på sistone. Helt plötsligt när vi kom dit förra söndagen var vattenkokaren ( som används hundra gånger om dagen för tevattenkokning ) brun/röd inuti. Vi kunde inte förstå varför. Tills GM började syna den ordentligt, och hittade ett batteri längst ner i vattenkokaren! Gaaaah! Hur det hamnat där tviste de lärdo om, men det värsta är ju att Papa har druckit kokat batteri i en vecka. Det bekymrar inte honom alls, och jag börjar på allvar tro att vi alla skulle må bättre av lite mögelbröd, batteridryck och myrläsk.
Papa har just fyllt 80 år, så vi ville även ge honom en liten present. Papa kommer ju som bekant från en liten, liten ö med runt 600 invånare mitt ute i Söderhavet. På den ön fanns inte ens el när han växte upp. Han är inte fattig, men har heller inget behov av saker. Han ser inte på TV. De enda två saker jag sett att han värdesätter över allt annat, det är sin lilla radio som han bär med sig vart han än går, med finfin ukulelemusik på högsta nivå, och sedan sin ficklampa som GM köpte med sig från Sydney. Den är extra stark och fin och kan blinka och göra specialeffekter, och Papa är mycket stolt över denna. Då de båda drar batterier tänkte vi att en batteriladdare ju vore en fin present till Papa. GM glömde dock förklara vad en batteriladdare fungerar. Varje gång han kommer dit sitter det vanliga batterier i laddaren, och Papa kan inte förstå att det inte fungerar att ladda dem. Nu har Papa fått batteriladdarförbud ( kanske t o m batteriförbud efter batteriet i vattenkokaren ) så nu ingår det i varje söndagsritual att även ladda batterier och byta batterier i radion.
