God jul och gott nytt år önskar Cook filialen!
This funky card is created by G´Day Mate.
Create your own funky card at CardFunk.
Den blå lagunen
I lördags bjöd jag över ett gäng vänner på Gluhwein party med påtvingad julmusik hela kvällen . Eftersom jag är kvinna måste jag städa ihjäl mig innan jag bjuder hit folk. Medan GM lugnt gick runt och gnolade, (han hjälpte dock till hela tiden, men utan stress såklart) höll jag på att rinna bort i svett och stress. När första gästerna kom hade jag fortfarande inte fått till en fin gluhweinröra, men åtminstoe fått på mig min finaste partyklänning. Som är beige. Eller var beige.
I hets slet jag upp rödvinsdunken och rev av en liten flerp, och trodde den var stängd, men det var den inte. Det rann rödvin från dunken över hela min beiga klänning. Toppenstart. In på toan för att byta om, jag var så svettig så jag måste gått ner arton kilo eller så. Fick på mig en fruktansvärt tight, kort klänning med slits i bak och älgade ut i köket igen. Tills någon påpekade att jag fått på mig den bakochfram och slitsen i bak var ifram och var anstötlig. Jäsiken. In på toan igen. Vända, vända, fasiken så svettig jag var.
Jaja, ut och öste i socker, nejlikor, apelsinjuice, kanel, rödvin och så lite spontant vaniljpulver och rörde runt och det blev så fiiint så. Omgång tre på kvällen råkade jag stöta till sockerpaketet med en spontanspasm, så den omgången var väldigt söt. Där satt vi i den absolut kokheta natten, svetten rann, och drack varmt rödvin. Det kändes dock utmärkt att gå över till iskall öl lite senare.
Söndagen var lika kokhet den. Olidlig. Vi bestämde oss för att ta kajaken ut i lagunen, sist vi gjorde det var det ju oerhört succefyllt när vi lyckades välta och GM höll på att skämmas ihjäl. Nu ville vi ut och svalka oss lite, och så var vi på jakt efter rockor. Först ville absolut Fat Boy och hans fru ut på en tur, så GM paddlade runt med dem i lagunen ett tag, sedan fick jag lyfta ur dem med våld och lämpa av på stranden, så hoppade jag i, med snorkel och cyklop i högsta hugg. Jag satt där bakom och sjöng fina sånger och njöt av livet på en pinne, medans GM paddlade som en galning för att komma till den delen av revet där han sett rockor förr. Åhh, så jag slappade av. Det var ju så vackert i lagunen!
Efter ett oändligt paddlande, GM var helt slut, förkunnade han framifrån att vi äntligen var framme vid snorkelstället. Här skulle snorklas. Meeeh? Var är cyklopet? Hoppsan Kerstin, där hade jag suttit och njutit sådant så jag tappat taget om det utan att märka. Det ligger nu någonstans på Söderhavets botten och har det bra. Jaja, men vem vill snorkla bland rockor ändå? GM tyckte nog jag var hopplös. Rätt vad det var dök det upp ett gäng svarta skuggor under oss.
GM: "Tag kort nu då!"
Vem vill sticka ner handen bland massa galna rockor och ta kort? Det har man ju sett hur de tar död på Krokodiljägare utan förvarning? De susade fram och tillbaka och hit och dit under oss, och jag stack modigt ner handen med kameran på måfå här och där. Vilket resulterade i att jag nu har en miljon kort på havsbotten. Utan rocka. Men kul var det att se dem cruisa hit och dit under oss!
I hets slet jag upp rödvinsdunken och rev av en liten flerp, och trodde den var stängd, men det var den inte. Det rann rödvin från dunken över hela min beiga klänning. Toppenstart. In på toan för att byta om, jag var så svettig så jag måste gått ner arton kilo eller så. Fick på mig en fruktansvärt tight, kort klänning med slits i bak och älgade ut i köket igen. Tills någon påpekade att jag fått på mig den bakochfram och slitsen i bak var ifram och var anstötlig. Jäsiken. In på toan igen. Vända, vända, fasiken så svettig jag var.
Jaja, ut och öste i socker, nejlikor, apelsinjuice, kanel, rödvin och så lite spontant vaniljpulver och rörde runt och det blev så fiiint så. Omgång tre på kvällen råkade jag stöta till sockerpaketet med en spontanspasm, så den omgången var väldigt söt. Där satt vi i den absolut kokheta natten, svetten rann, och drack varmt rödvin. Det kändes dock utmärkt att gå över till iskall öl lite senare.
Söndagen var lika kokhet den. Olidlig. Vi bestämde oss för att ta kajaken ut i lagunen, sist vi gjorde det var det ju oerhört succefyllt när vi lyckades välta och GM höll på att skämmas ihjäl. Nu ville vi ut och svalka oss lite, och så var vi på jakt efter rockor. Först ville absolut Fat Boy och hans fru ut på en tur, så GM paddlade runt med dem i lagunen ett tag, sedan fick jag lyfta ur dem med våld och lämpa av på stranden, så hoppade jag i, med snorkel och cyklop i högsta hugg. Jag satt där bakom och sjöng fina sånger och njöt av livet på en pinne, medans GM paddlade som en galning för att komma till den delen av revet där han sett rockor förr. Åhh, så jag slappade av. Det var ju så vackert i lagunen!
Efter ett oändligt paddlande, GM var helt slut, förkunnade han framifrån att vi äntligen var framme vid snorkelstället. Här skulle snorklas. Meeeh? Var är cyklopet? Hoppsan Kerstin, där hade jag suttit och njutit sådant så jag tappat taget om det utan att märka. Det ligger nu någonstans på Söderhavets botten och har det bra. Jaja, men vem vill snorkla bland rockor ändå? GM tyckte nog jag var hopplös. Rätt vad det var dök det upp ett gäng svarta skuggor under oss.
GM: "Tag kort nu då!"
Vem vill sticka ner handen bland massa galna rockor och ta kort? Det har man ju sett hur de tar död på Krokodiljägare utan förvarning? De susade fram och tillbaka och hit och dit under oss, och jag stack modigt ner handen med kameran på måfå här och där. Vilket resulterade i att jag nu har en miljon kort på havsbotten. Utan rocka. Men kul var det att se dem cruisa hit och dit under oss!
Mordförsök på nya regeringen
Vi har ju just klarat av vårt val och det blev regeringskifte. Cook Islands party vann, och nu har vi svurit in nya premiärministern och han har valt ut vilka han vill ha med sig i parlamentet. Så börjar de visas upp i vår lilla lokala tidning, under pompa och ståt. Först ut var såklart premiärministern. Jag glodde på bilden ett bra tag för att hitta huvudet, och tänkte att det måste fasen vara någon som försöker ta död på honom. Han kan knappt kunna andas med alla dessa blommor på sig:
Några dagar senare visade de bild på några av hans parlamentskompisar, som även de måste avlida vilken sekund som helst kvävda av alla blommor:
Och just när man trodde att nu kan det inte bli värre, så i lördags när jag slog upp tidningen så kom den värsta av alla. En parlamentsgubbe från Aitutaki blev så här firad. Undrar om han fortfarande lever?
Några dagar senare visade de bild på några av hans parlamentskompisar, som även de måste avlida vilken sekund som helst kvävda av alla blommor:
Och just när man trodde att nu kan det inte bli värre, så i lördags när jag slog upp tidningen så kom den värsta av alla. En parlamentsgubbe från Aitutaki blev så här firad. Undrar om han fortfarande lever?
Jag mötte Lassie Lassie
Men så många tillställningar det är hit och dit. Man hinner knappt sova sin skönhetssömn innan det är dags för nästa galej. The silly season, som de kallade partyperioden före jul för när jag bodde i Sydney.
I fredags var det avslutningsfest på den stora kanotpaddlarfestivalen, Vaka Eiva. Alla var där. Alla 800 deltagare från här och där i världen, och hela ön kändes det som. Det kindpussades hit och dit, och rätt vad det var - nää, framför mig stod den fortfarande rakade George George! Utan solbrillor, skägg eller hockeyfrisyr! Jag var chockad själv. Min väninna, som är en gnutta tjenis med George George gick dock fram och hejade och presenterade sedan mig, för hon vet hur jag älskar att skriva om George George i min blogg. Det är han själv lyckligt ovetande om. George, som ju är en hyvens man, och trodde att jag var turist, frågade om jag tyckte om Rarotonga. Min väninna förklarade att jag bor här, med en lokal karl. George George, som nog var lite på lyset, bara lite, rynkade ögonbrynen och böjde sig fram för ett deeptalk:
George George: Är han snäll mot dig?
Jag: Ja, då, han är så snäll så.
George George: Är det säkert?
Jag: Jaja, han är jättesnäll
George George, med rynkad panna: Är han inte snäll så kommer du och berättar för mig. Lovar du att du kommer till mig så ska jag hjälpa dig!
Min väninna förklarade snabbt för George att Grottmannen var en trevlig karl. Då alla känner alla fick jag äntligen fram att han säkert kände Svärmor och Svärfar.
George George, lättad: Åh, är det Grottmannen. Han känner ju jag, han är en trevlig karl.
Ah, det finns ju fördelar med att leva på en liten ö där alla har koll på alla. Efter en stund kom GM fram och skakade hand med George George med och ordningen var säkerställd.
Men tänk att jag har beskydd av George George. Som att känna Gudfadern lite. Fast en hyvens Gudfader.
I fredags var det avslutningsfest på den stora kanotpaddlarfestivalen, Vaka Eiva. Alla var där. Alla 800 deltagare från här och där i världen, och hela ön kändes det som. Det kindpussades hit och dit, och rätt vad det var - nää, framför mig stod den fortfarande rakade George George! Utan solbrillor, skägg eller hockeyfrisyr! Jag var chockad själv. Min väninna, som är en gnutta tjenis med George George gick dock fram och hejade och presenterade sedan mig, för hon vet hur jag älskar att skriva om George George i min blogg. Det är han själv lyckligt ovetande om. George, som ju är en hyvens man, och trodde att jag var turist, frågade om jag tyckte om Rarotonga. Min väninna förklarade att jag bor här, med en lokal karl. George George, som nog var lite på lyset, bara lite, rynkade ögonbrynen och böjde sig fram för ett deeptalk:
George George: Är han snäll mot dig?
Jag: Ja, då, han är så snäll så.
George George: Är det säkert?
Jag: Jaja, han är jättesnäll
George George, med rynkad panna: Är han inte snäll så kommer du och berättar för mig. Lovar du att du kommer till mig så ska jag hjälpa dig!
Min väninna förklarade snabbt för George att Grottmannen var en trevlig karl. Då alla känner alla fick jag äntligen fram att han säkert kände Svärmor och Svärfar.
George George, lättad: Åh, är det Grottmannen. Han känner ju jag, han är en trevlig karl.
Ah, det finns ju fördelar med att leva på en liten ö där alla har koll på alla. Efter en stund kom GM fram och skakade hand med George George med och ordningen var säkerställd.
Men tänk att jag har beskydd av George George. Som att känna Gudfadern lite. Fast en hyvens Gudfader.
