Ring ut det gamla, ring in det nya
Vissa saker minns man med liksom ett rosa skimmer.
Som t ex mina Ung och Kär och Starlet tidningar jag läste när jag var liten. Jag kan till och med minnas vissa torftiga serier ur dem, de måste ha gjort ett oanat intryck på mig, då jag har glömt bort all gramatik och matematik jag lärde mig i skolan men minns novellserien "Du ska bli farsa Roy" (där det var en bild på Roy lite bakåtvänd kisandes in i kameran, med blond Bobby Ewing frisyr) och "Lilla grå råttan" om en supersnygg tjej som var mobbad av alla, men så började hon få anonyma lappar av en kille som hon inte visste vem det var, men så var hon kär i sin kompis Bebbens supersnygga kille, och på slutet höll hon på att ge upp och det är en dramtisk tecknad bild där hon kastar sig ner i sanden på en strand, så kommer Bebbens kille fram och säger att han är den anonyma killen och han är jättekär i Lilla grå råttan, som såklart inte längre känner sig som en liten grå råtta längre då. Varför minns jag sådant, och inte sådant som är viktigt?
Jag mindes också Nord och Syd som en fantastiskt bra serie. Och familjen Macahan var det bästa som fanns, och alla var supersnygga. Inklusive Josh.
Så ser man det tjugo år senare och det är PINSAMT.
Jag står inte ut.
Nu har Krigets vindar kommit ut på DVD.. Och jag blir jättesugen på att köpa den, för det var ju så BRA när det gick på tv. Men tänk om även det bara är pinsamt och dumt nu?
Jag känner mig lurad på hela min barndom.
Som t ex mina Ung och Kär och Starlet tidningar jag läste när jag var liten. Jag kan till och med minnas vissa torftiga serier ur dem, de måste ha gjort ett oanat intryck på mig, då jag har glömt bort all gramatik och matematik jag lärde mig i skolan men minns novellserien "Du ska bli farsa Roy" (där det var en bild på Roy lite bakåtvänd kisandes in i kameran, med blond Bobby Ewing frisyr) och "Lilla grå råttan" om en supersnygg tjej som var mobbad av alla, men så började hon få anonyma lappar av en kille som hon inte visste vem det var, men så var hon kär i sin kompis Bebbens supersnygga kille, och på slutet höll hon på att ge upp och det är en dramtisk tecknad bild där hon kastar sig ner i sanden på en strand, så kommer Bebbens kille fram och säger att han är den anonyma killen och han är jättekär i Lilla grå råttan, som såklart inte längre känner sig som en liten grå råtta längre då. Varför minns jag sådant, och inte sådant som är viktigt?
Jag mindes också Nord och Syd som en fantastiskt bra serie. Och familjen Macahan var det bästa som fanns, och alla var supersnygga. Inklusive Josh.
Så ser man det tjugo år senare och det är PINSAMT.
Jag står inte ut.
Nu har Krigets vindar kommit ut på DVD.. Och jag blir jättesugen på att köpa den, för det var ju så BRA när det gick på tv. Men tänk om även det bara är pinsamt och dumt nu?
Jag känner mig lurad på hela min barndom.
Kommentarer
Trackback
